Skottår och skottdagen – Matematiken, reglerna och historien bakom 29 februari

1. Den matematiska skottårsregeln (Gregorianska kalendern)

Det räcker inte enbart med att ett år är delbart med 4 för att det ska vara ett skottår. Den gregorianska kalendern tillämpar en tre-stegsregel för att korrigera tidsberäkningen exakt:

1. Regel 1: Året måste vara jämnt delbart med 4 (t.ex. 2024, 2028, 2032).
2. Regel 2 (Undantag): Om året är jämnt delbart med 100 är det inte ett skottår (t.ex. åren 1800, 1900, 2100).
3. Regel 3 (Undantag från undantaget): Om året däremot är jämnt delbart med 400 är det ändå ett skottår (t.ex. åren 1600 och 2000).

Tack vare denna matematiska justering diffar vår kalender endast 1 dygn per 3 216 år gentemot jordens omloppstid runt solen.

2. Historien om skottdagen i Sverige

I äldre svensk tradition inföll skottdagen inte den 29 februari, utan den 24 februari (kallad Sankt Mattias dag).

Den romerska kalendern satte in skottdagen som en extra dag före den sjätte dagen före kalendae i mars. Först år 2000 ändrade Svenska kyrkan och officiella kalendertillverkare detta så att den 29 februari formellt blev skottdag även i almanackan.

3. Det unika svenska skottåret 1712 (30 februari!)

Sverige har en av världshistoriens mest udda kalenderhändelser. År 1700 beslöt Sverige att övergå från den julianska kalendern till den gregorianska genom att slopa alla skottår under 40 år.

När det stora nordiska kriget bröt ut glömdes planen bort efter år 1704. Sverige hamnade då i en helt egen kalender (den svenska kalendern) som låg 1 dag före den julianska och 10 dagar efter den gregorianska!

4. Kommande skottår fram till år 2040

Vill du lära dig mer om skottår och beräkna skottår för valfritt årstal? Besök vår temasida om Skottår i Sverige.